timor-leste survey opiniaun públiku - · pdf fileka hasoru mak saida? ... ba edukasaun...
TRANSCRIPT
Timor-Leste Survey Opiniaun Públiku
PROGRESU JERAL
Liu metade husi respondente sira hatete katak rai ne’e la’o iha badalan loos. Porsentu 7 de’it mak hatete katak rai ne’e la’o ba dalansala. Porsentu tolu-nulu resin lima fó resposta ne’ebé mak kahúrmalu, sira dehan sasán balu la’o iha diresaun ne’ebé loos maibésasán seluk balu la’o iha diresaun ne’ebé la loos.
Ko’alia en jerál, tuir ita-boot nia hanoin, Timor-Leste agora daudaun ne’e hakat badalan ida ne’ebé loos (la’o ba oin) ou hakat ba dalan ida ne’ebé la loos (la’o bakotuk f ali)?
The Asia Foundation foin halo tiha survey opiniaun públiku ida iha fulan Febreiru-Marsu 2013 ba ema adultu husi distrituhotuhotu ho objetivu hodi buka hatene sidadaun sira-nia hanoin kona-ba governu-nia dezenpeñu, kondisaun moris iha sira-nia hela fatin no sira-nia esperansa ba futuru. Ema nain 819 mak sai nuudár respondente ba survey ne’e no ema sira ne’ehili ho maneira ‘acak’ – la haree ba estadu sivíl, idade no kualifikasaun edukasaun. The Asia Foundation hakarak hala’osurvey ne’e bebeik hodi bele esplora di’ak liu tan oinsá ema-nia opiniaun muda husi tempu ba tempu.
TANBA SÁ MAK IHA DIRESAUNNE’EBÉ LOOS?
Wainhira respondente sira dehan rai ne’e la’o ona iha diresaunne’ebé loos, sira fó razaun hirak tuir-mai: Respondente 30% dehaniha dezenvolvimentu jerál iha rai ne’e, 13% dehan ihaindependénsia no liberdade, 9% dehan infrastrutura aumenta di’ak,9% dehan seguransa aumenta di’ak, 6% dehan elektrisidadeaumenta di’ak, no 6% seluk dehan edukasaun aumenta di’ak.
Tansá ita hatán buat hotu la’o ho di’ak?
Intrevista 819 hala’o tiha ona iha fatin sampel ne’ebé mak hili ho maneira ‘acak’ iha kada distritu husi 13 distritu (hatudu iha leten)
GOVERNU-NIA DEZENPEÑU
Porsentu hitunulu husi respondente sira mak hatete katak governuhalo servisu ne’ebé di’ak, inklui porsentu 54 ne’ebé mak hatetegovernu halo servisu “di’ak uitoan” no porsentu 24 hatete “di’akloos”. Porsentu sanulu resin wualu hatete katak governu haloservisu ne’ebé mak aat, inklui porsentu 4 ne’ebé mak hatete “aat liu”no porsentu 10 mak hatete “la aat liu”.
Hanoin ka ko’alia kona ba governu, oinsá ita-boot nia sentimentu ka hanoin kona
ba maneira governu hala’o ninia responsabilidade? Nia hala’o servisu ho di’ak
uitoan, di'ak loos, la aat liu, ka aat liu?
INFLUÉNSIA BA GOVERNU
Porsentu rua-nulu resin lima husi respondente sira hatete katak siraiha influénsia “barak tebes” ba desizaun ne’ebé governu halo noporsentu 32 hatete katak sira iha influénsia “uitoan”. Porsentu siahatete katak sira iha influénsia “uitoan loos” ba governu noporsentu 26 hatete katak sira “laiha liu” influénsia ba governu.
Oinsá ita-boot nia influénsia bele halo mudansa ba desizaun governu – barak
tebes, uitoan, uitoan loos, ka la iha liu?
Timor-Leste Survey Opiniaun Públiku
PROBLEMA BOOT LIU RAI NE’EHASORU
Problema komún liu mak respondente sira ko’alia mak estrada aat(porsentu 11). Hafoin estrada mak dezenvolvimentu (porsentu 8),kestaun ekonomia jerál (porsentu 8), dezempregu (porsentu 6) nobee (porsentu 5).
Tuir ita-boot nia hanoin, em jerál problema boot liu ne’ebé Timor-Leste enfrenta
ka hasoru mak saida?
PROBLEMA BOOT LIU IHA ÁREA LOKAL
Porsentu rua-nulu resin ida husi respondente sira hatudu estradano ponti nuudár problema boot liu ba sira iha área ne’ebé sira helaba, tuir mak bee no sanitasaun (15 porsentu) no elektrisidade(porsentu 8). Porsentu neen husi respondente sira hatete mota,drainazen, udan ka dezastre naturais – problema sira ne’ebé asosiaho tempu udan. Respondente sira ne’ebé hela iha área rurál ihaposibilidade barak liu atu dehan estrada nuudár problema boot liuiha sira nia área duké respondente sira ne’ebé mak hela iha áreaurbana.
Problema boot liu iha ita-boot nia área mak saida?
Timor-Leste Survey Opiniaun Públiku
PRIORIDADE LOKAL
Wainhira husu ba respondente sira entre edukasaun, tratamentusaúde, agrikultura, asesu ba bee no estrada. porsentu 48 husirespondente sira hatete katak estrada mak sira-nia prioridade bootliu iha área ne’ebé sira hela ba. Porsentu rua-nulu resin hitu dehanasesu ba bee. porsentu 9 dehan edukasaun, porsentu 8 dehantratamentu saúde no porsentu 6 dehan agrikultura.
Husi asuntu sira tuir-mai ne’e, ida ne’ebé mak tuir ita-boot nia hanoin presiza
tebes hadi’ak iha área ne’e? – edukasaun, saude, asesu ba bee, agrikultura, ka
estrada?
KONDISAUN IHA ÁREA LOKAL
Respondente sira hetan pergunta atu klasifika kondisaun oi-oin iha área ne’ebé sira hela ba. Respondente sira klasifika seguransa no asesuba edukasaun mak di’ak liu, ho porsentu 86 husi respondente sira hatete katak kondisaun seguransa no edukasaun mak entre “di’akuitoan” ka “di’ak loos”. Kondisaun estrada mak simu klasifikasaun ida uitoan liu hotu, ho porsentu 25 husi respondente sira klasifikakondisaun estrada mak entre “di’ak uitoan” ka “di’ak loos”.-Ha’u hakarak husu ita-boot kona-ba kondisaun ohin loron iha area ne’ebé ita-boot moris ba. Tuir ita-boot nia hanoin kondisaun moris iha ita-boot nia aldeia di’ak loos,
di’ak uitoan, aat uitoan ka aat liu iha ita-boot nia área?
PROBLEMA BOOT LIU FETO SIRAHASORU
Porsentu sanulu resin hitu husi respondente sira hatete faltakapasidade no dezempregu (porsentu 17) nuudár problema bootliu ne’ebé mak feto sira hasoru. Tuir kedas ho situasaun ekonómikufamilia nian (porsentu 10), tratamentu saúde (porsentu 7) noresponsabilidade familia (porsentu 6). Feto sira iha liu tendénsiaduké mane atu hatete kestaun sira ne’ebé relasiona ho asuntuekonómiku inklui dezempregu no falta de kapasidade no mósresponsabilidade familia.
Problema boot saida mak feto sira iha área ne’e infrenta ka hasoru?
HEADQUARTERS465 California Street, 9th FloorSan Francisco, CA 94104 USATel: (415) 982-4640Fax: (415) [email protected]
WASHINGTON, DC1779 Massachusetts Ave., NWSuite 815Washington, D.C. 20036 USATel: (202) 588-9420Fax: (202) [email protected]
DILI, TIMOR-LESTERua de Nu Laran No. 20Bairro dos GrilosDili, Timor-LesteTel: (670) 331-3457Fax: (670) [email protected]
www.asiafoundation.org
Setembru 2013
The Asia Foundation
is a nonprofit international
development organization
committed to improving
lives across a dynamic
and developing Asia.
Headquartered in San
Francisco, The Asia
Foundation works through
a network of offices in
18 Asian countries and in
Washington, DC. Working
with public and private
partners, the Foundation
receives funding from
a diverse group of
bilateral and multilateral
development agencies,
foundations, corporations,
and individuals.
PROBLEMA BOOT LIU NE’EBÉMAK UMA-KAIN SIRA HASORU
Porsentu tolu-nulu resin ida husi respondente siradehan osan laiha ka laiha serbisu nuudár problemaboot liu ne’ebé mak sira-nia uma-kain hasoru. Ne’e tuirkedas ho hahán (porsentu 19) no kondisaun fíziku uma(porsentu 9).
Problema boot saida mak ita-boot nia uma kain infrenta ka hasoru?
UMA-KAIN SIRA NIASITUASAUN EKONÓMIKU
Porsentu neen-nulu husi respondente sira hatete kataksira-nia uma-kain nia situasaun ekonómiku di’ak liuona (“di’ak liu tebes” ka “di’ak liu uitoan”) iha tinan ruaikus ne’e nia laran. Maibé porsentu 36 husirespondente sira hatete katak sira nia uma-kain niakondisaun ekonómiku sai aat liu (“aat liu kedas” ka “aatliu uitoan”) kompara ho tinan rua liubá.
Oinsá ho ita-boot nia uma kain nia situasaun ekónomiku kompara
ho tinan rua ba kotuk? Di’ak liu tebes, di’ak liu uitoan, aat liu
uitoan, ka aat liu kedas?
SITUASAUN EKONÓMIKU IHAFUTURU
Porsentu neen-nulu husi respondente sira hatete sirahanoin katak sira nia uma-kain nia situasaunekonómiku sei di’ak liu (“di’ak liu tebes” ka “di’ak liuuitoan”) iha tinan oin mai. Maibé porsentu 27 husirespondente sira hatete sira hanoin katak sira-niasituasaun ekonómiku sei sai aat liu (“aat liu kedas” ka“aat liu uitoan”) iha tinan oin mai.
Saida mak sei akonte se ba ita-boot nia uma kain nia situasaunekónomiku iha tinan ida mai? Di’ak liu tebes, di’ak liu uitoan, aatliu uitoan, ka aat liu kedas?
FONTE PRINSIPAL NOTISIA NOINFORMASAUN
Fonte ne’ebé ema uza liu hodi hetan notisia noinformasaun mak televizaun (porsentu 35), tuir kedasho radio (porsentu 18), familia/belun (porsentu 15) norespondente sira-nia konseillu suku (porsentu 15).Porsentu 1 de’it husi respondente sira mak hatetejornal.
Baibain, ita-boot hetan informasaun husi ne’ebé?
Timor-Leste Survey Opiniaun- Públiku