akilis dias' blog : motivasaun mak sei determina ita...

Download Akilis Dias' Blog : MOTIVASAUN MAK SEI DETERMINA ITA ...akilisdias.blogspot.com/2015/04/motivasaun-mak-sei-deter...Susesu ne’ebe ita hetan sempre liu hosi dalan edukasaun, tamba

If you can't read please download the document

Upload: dominh

Post on 03-Mar-2018

269 views

Category:

Documents


7 download

TRANSCRIPT

Akilis Dias' Blog : MOTIVASAUN MAK SEI DETERMINA ITA NIA SUSESU

Akilis Dias' Blog

Sunday, April 19, 2015

MOTIVASAUN MAK SEI DETERMINA ITA NIA SUSESU

MOTIVASAUN MAK SEI DETERMINA ITA NIA SUSESU

Ihabiban ida nee hakerek nain hakarak fahe oituan konaba liafuan inspirativu balunhodi inspira ita, enkoraza ita, motiva ita no eleva ita nia vontade estuda noserviso hodi hetan susesu iha ita nia moris. Buat hotu akontese tuir niniatempu no prosesu, labele hakarak nia rezultadu ikus maibe tenke hahu hosi niaprosesu mak foin ninia rezultadu. Hakerek nain nia pontu de vista ba susesu ne'e mak oinsa ita prepara an liu hosi esforsu tomak ho maneira oinsa ita maneja ita nia tempu ho diak hodi aprende no halo buat ruma ne'ebe bele benefisia ba ita nia an no ema seluk.

Susesuneebe ita hetan sempre liu hosi dalan edukasaun, tamba liu hosi edukasaun makita aprende buat barak. Edukasaun laos deit atu eduka ema sai matenek maibebele eleva ema nia status social iha komunidade nia laran. Ema neebe ho niveledukasaun diak no boot sempre hetan apresiasaun hosi ema seluk. Maske ihaTimor, ita nia kultura dalaruma hare liu ba estratifikasaun sosial (socialstratification) maibe ida nee laos barometer neebe permanenti maibe iha loronruma sei lakon. Ho mudansa tempu no dezenvolvimentu mundu nian neebe foimpaktu mos ba kultura iha rai laran maka neneik ka lalais kultura liurai noclass social tuir tradisaun ita nia sei lakon. Buat neebe fasil atu halakon nohetan nafatin nivel aas iha komunidade nia leet mak edukasaun no titulu. Hoedukasaun (Educational Background) neebe aas sei konsidera hanesan ema neebestatus social aas liu tanba ho ninia influensia, matenek, ekononia, finanseiruno pozisaun. Tamba ida nee mak liu hosi hanoin simples ida nee ho intensaunatu fanun ita hotu hodi abitua an eskola no estuda liu hosi dalan edukasaun.

Susesuiha eskola sei la sees an hosi esforsu no luta makaas liu hosi ema ida-idaknia mehi, planu no espetativa neebe ita mehi ba no mehi atu hetan. Liu hosimehi mak ita sei esforsu ita nia an hodi realiza iha ita nia moris. Dalan aturealiza no hetan ita nia mehi maka liu hosi edukasaun no estuda makaas. Iha matenek nain ida naran Nelson Mandelahateten katak Education is the most powerful weapon which you can use to change theworld. Nee signifika katak liu hosi edukasaun maka ita sei iha forsaatu halo mudansa ba ita nia an, ita nia familia, ita nia sosiedade, ita niakomunidade, ita nia nasaun no mundu internasional. So ema matenek mak bele ihahanoin konstrutiva hodi konstrui nia familia, sosiedade, nasaun no mundu. Itatenke abitua ita nia abitualidade baruk ten tamba selae ita sei markar pasu ihafatin ou bele pasu ba kotuk tanba ema seluk avansa ba oin.

Susesuema ida nian konserteza sei la sees an hosi oinsa ita maneja tempu no servisomakaas. Ema hirak neebe uza sira nia tempu hodi halo buat neebe diak makaiha loron ikus sira sei hetan ninia rezultadu ho diak. Hanesan ema matenek(orang bijak) sira sempre dehan katak se ohin ita kuda ai horis ida mak aban itasei kuu nia fuan. Nee signifika katak se ohin ita esforsa an hodi halo buatdiak mak ita sei hetan susesu iha futuru, maibe kontrariu, karik ita gasta itania tempu ba buat neebe laiha valor maka ita sei la hetan buat ida iha loronikus.

Ihabiban ida nee hau hakarak impresta matenek nain ida nia lia-fuan ho naran Philip G.Zimbardo (Psychologist) nia hanoin konaba oinsa atu maneja tempu (The secretpower of the time zone). Jeralmente tempu fahe ba tolu; Pasadu, Prezente(agora) no Futuru.

Ihatempu pasadu nian, iha buat barak mak ita halo no buat barak mos la konsegehalo. Buat sira nee ita halo iha pasadu nee iha positivu no iha mos negativu.Parte positivu nian mak susesu balu neebe ita hetan durante tempu pasadu,momoria diak balun neebe ita konsege husik hela iha tempu pasadu. Agora pasaduneebe negativu nee maka sentimentu arepende (regret), faila no buat barakneebe lao ladun loos. Orientasaun moris iha tempu pasadu nee dala ruma mosafeita ba iha tempu prezente nian tamba la konsege halo balansu moris no monuba ita situasaun depresaun neebe makaas hodi labele move on. Tamba see itakonsege halo buat barak neebe pozitivu iha pasadu mak sei sai fundasaun diakiha tempu prezenti no futuru.

Ihatempu Presente (Agora); ita nia orientasaun moris nian dala barak hare liu bahedonismu (seek pleasure and avoid pain) no hadok-an hosi terus . Dala barakema hakarak goza no kontente deit ho moris no lakohi serviso makaas hodi hadiamoris iha futuru. Ida nee sai obstaklu boot ida ita oinsa atu book an. Problemaseluk tan neebe ita sempre hasoru nee laos hedonistiku deit maibe iha mos presentfatalism (prezente neebe fatal) tamba ita nia moris dalaruma kontrola nokomanda hosi parte seluk ka ema liur. Ida nee bele akontese tamba ita monu onaiha liafuan ida naran hedonismu nee katak moris hakarak kontente deit. Tooiha situasaun balun, ita dalaruma monu ba tentasaun aat, hanesan komesainvolve an iha hemu tua, uza droga no seluk tan. Entau ita nia kakutak ladunfunsiona ho normal tamba influensia hosi droga. Iha momentu ida nee mak ita faila total.

Ihatempu futuru nian, ita nia orientasaun moris tenke avansa ho planu neebe fixutuir ita ida-idak nia mehi. Ita orienta ita nia an hodi estuda no servisomakaas laos ona halimar. Nee duni desizaun hotu-hotu tenke foti tenkeimplementa para ita bele atinji ita nia mehi. Rezultadu moris iha futurudepende ba ita nia serviso iha tempu prezenti nian.

Itatenke kaer metin filosofia ida neebe hateten katak moris nee tenke aprendehosi pasadu no estuda hodi prezente no tau esperansa boot ba futuru liu hosiserviso makaas. Se karik ita halo failansu barak iha pasadu maka ita tenkehadian iha tempu agora no hetan nia rezultadu iha tempu oin mai. Se lae itakoalia folin laek (nonsense).

Susesunee iha momentu ka situasaun rua nia leet, PREPARASAUNno OPORTUNIDADE. See ita prepara itaan didiak maka kualker oportunidade neebe mosu ita sei kaer metin no aproveitaoportunidade nee ho diak no maximu. Ita Timor oan, dala barak ladun preparadidiak bainhira oportunidade nee mosu mai. Tamba nee mak dala barak ita failatamba ita hakfodak deit hodi avansa ba oin maibe realidade nee ita seidaukpreparadu. Hau fo ezemplu, iha vaga ba bolus estudu nian iha rai liur. Nee itakonsidera oportunidade diak maibe kestaun mak nee ita preparadu ka lae? Seiita ladauk preparadu mak ita bele ba eskola maibe dala ruma ita faila duranteeskola. Nee duni molok ita arepende ba buat neebe la vale oan ida diak liunee ita hakaas an uluk. Aproveita no valoriza kualker tempu neebe iha. Seita gasta ita nia tempu ba buat laek ida mak ita nia moris mos laiha valor. Emabarak sempre dehan katak tempu nee osan mean (time is money). Tamba nee karikita lakon minutu ida deit ita lakon buat barak ona.

Motivatorsira sempre koalia liafuan inspirativu barak, nee atu motiva ita hodi elevaita nia talentu neebe ita iha. Maibe depende mos ba ita oinsa atu dezenvolveita nia an hodi hasoru realidade moris neebe nakonu ho obstaklus barak, se itakonsege hakat liu desafius sira neebe ita sei sai maduru no forti. Moris neelaiha buat ida mak imposibel, buat hotu bele iha posibilidade (life is nothingimpossible) tamba buat hotu depende ba ita idak-idak nia desizaun.

Liuhosi hakerek no fahe idea ida nee, hau hakerek ilustra ita hotu liu hosikomparasaun EMA ho LAPIS. Komparasaun nee ho intensaun prinsipal atu ajuda itahodi komprende deit.

Itaaprende liu hosi LAPIS. Ema hotu konserteza hatene saida mak lapis ho niniafunsaun. Komparasaun ema ho lapis nee atu klarifika no esplika deit ba ita atukonsiente katak luta ba hetan mehi diak no planu laos fasil. Lapis nee hanesanobjeitu ida neebe utiliza hodi hakerek, pinta, no seluk tan. Bainhira labarikkiik ida mak kaer lapis nee nia sei uza hodi riska tun riska sae laihaobjetivu ida neebe klaru. Maibe kuandu lapis iha ema pintor ida nia liman makania sei utiliza hodi pinta buat ruma tuir nia abilidade no imajinasaun.Needuni, Lapis iha funsaun neebe barak, depende ba ema neebe kaer.Lapisnee objetu simples ida, laos parte liur mak importante maibe hosi interiornian. Lapis nia tutun tohar ita kua halo kroat fila fali hosi hakerek. Karikita hakerek ka pinta salah, maka iha apagador para atu hamoos. Atu hetanrezultdu no kualidade hakerek nian, lapis tenke ita kua halo kroat para atununee saida mak ita hakerek nee bele iha rezultadu diak no bele lee hetanhosi ema seluk. Lapis laos uza permanente maibe temporariu deit, iha loron rumania sei hotu maibe ninia tinta neebe uza hodi hakerek sei metin nafatin no emabarak mak sei hare no lee saida ita hakerek ona.

Itania luta ba moris diak hanesan mos ho lapis. Ema nia matenek sukat hosi saidamak ita hatene no saida mak ita halo. Laos hare hosi aparensia maibe hosiabilidade, kakutak, hanoin, no asaun konkreta. Iha prosesu aprende mak ita monutenke hamrik fila fali no lao nafatin, iha ita nia asaun ruma maka salah belearepende no halo loos fila fali too hetan susesu. Nudar moris umanu, ita lalabele dura too tinan bailoron maibe ita sei lakon tuir tempu neebe maromakdetermina ona tamba distinu. Maibe ita nia hahalok, ita nia asaun no ita niahanoin ema seluk sei lembra nafatin. Tamba nee halo buat diak neebe benefesiaba ema barak nian atu nunee ema seluk sei lembra nafatin. Iha lian Latina dehan "Verba Volant Scripta mament"liafuan babain laiha sinal ka trasu maibe saida mak ita hakerek sei ezisti nafatin.

Ihamomentu ita susesu ona, keta haluha no agradese ba maromak no ema hirak neebesuporta ita too rohan laek. Hanesan hau mensiona iha previu katak lapis neebele hakerek diak tanba iha liman neebe orienta lapis nee, hanesan mos itaema, ita bele konsege halo buat diak tamba ita tuir maromak nia orientasaun,protesaun no salvasaun. Moris nee hanesan ai horis ida, nia moris buras tambaiha abut neebe barak iha rai okos neebe buka nutrisaun iha laran hodi suportaai nee moris buras no matak. Hanesan mos ita ema, ita hetan susesu no hetanmoris diak tamba ema barak neebe sempre suporta hosi ita nia sorin-sorin, ihaita nia kotuk. Aprendizajen mos dala barak itaestudu hosi ema neebe hetan susesu ona (modeling). Tamba ita hotuhatene katak ema hotu bele hetan edukasaun maibe laos ema hotu-hotu edukadu,needuni tuir ema neebe susesu ho integridade, mental no honestidade forti noaas.

Artigubadak nee laiha intensaun seluk maibe hakarak atu fahe no inspira no enkorazamaluk sira tomak hodi luta ba moris diak liu hosi edukasaun, aproveita nomaneja ita nia tempu ho didiak. Moris nee hanesan sae bisikleta, para ihabalansu hodi labele monu ita tenke book an. Nee signifika katak atu hetanmoris diak nee laos tur hodi hanoin no mehi deit maibe konserteza tenke ihaasaun hodi konkretiza ita mehi. Ema hotu iha talentu no abilidade baziku maibeatu dezenvolve buat sira nee tenke liu hosi dalan neebe los, fatin neebe losno ho esforsu tomak. Espera ho hanoin badak nee bele estimula no eleva itaespiritu aprendizajen iha fatin neebe deit.

Obrigadobarak ba leitor sira. Bom Susesu.

----------------------------------------------------------------------------------------

Autor : Akilis Dias, hosi Munisipiu Lautem, hela iha Dili

Posted by

Akilis Dias

at8:30 PM

Email ThisBlogThis!Share to TwitterShare to FacebookShare to Pinterest

3 comments:

UnknownSeptember 21, 2017 at 12:27 AM

obrigado barak ba ita nia motivasaun sira nee, hau senti kontente tebes wainhira le artigu ida nee to remata, no husu ba kolega joven sira hotu ita tenki muda ita nia mentalidade aat sira hodi badinas estuda hodi nunee ita bele sai ema nebe iha dignidade iha futuru tamba so iha edukasaun deit maka iha forsa atu bele muda ita nia hanoin , mentalidade, no muda mundu ida neeee

ReplyDeleteReplies

brigida dos santosNovember 13, 2017 at 5:51 PM

OBrigda no agradese wain ba ita boot sira motivasaun no inspirasaun..

Delete

Reply

TT INTERNETNovember 14, 2017 at 10:05 PM

Obrigafo no agradese boot ba ita boot nia motivasaun no inspirasaun

ReplyDelete

Add comment

Load more...

Newer Post

Older Post

Home

Subscribe to:Post Comments (Atom)

Contents of Blog

2014

(4)

July

(2)

September

(2)

2015

(2)

April

(2)MOTIVASAUN MAK SEI DETERMINA ITA NIA SUSESUEzistensia Forsas Sosial no Implementasaun Leis

2016

(2)

May

(2)

Konaba Author

Akilis Dias

Hau membro PNTL hosi klase 54, gradua iha loron 27 de Dezembru de 2003 no hahu servi iha inisiu tinan 2004. Hau akaba hau nia lisensiatura iha area Criminology iha Angeles University Foundation (AUF) Angeles City, Pampanga, Philippines.

View my complete profile

Simple theme. Powered by Blogger.